ABC-föräldrastödsprogrammet
Sammanfattning
Inledning
En positiv interaktion mellan barnet och föräldern är en viktig faktor för barnets utveckling, som påverkar långt in i vuxen ålder. ABC-föräldrastödsprogrammet är en gruppmetod för föräldrar till barn i åldern 3–12 år. Metoden syftar till att påverka föräldrarnas föräldrafärdigheter och barnens välbefinnande.
Mål och forskningsfråga
I denna systematiska litteraturöversikt bedöms effektiviteten hos ABC-föräldrastödsprogrammet utifrån forskningslitteratur. Översikten besvarar följande frågor: Hur noggrant har ABC-föräldrastödsprogrammet beskrivits? Har ABC-föräldrastödsprogrammet en evidensbaserad effekt i form av stärkta föräldrafärdigheter och förbättrat välbefinnande hos barn i åldern 3–12 år, som är tillämplig i Finland?
Material och forskningsmetoder
Litteratursökningen gjordes med hjälp av sökstrategin PCC (Population, Concept, Context) som inriktades på frågan: Vilken forskning har gjorts om ABC-föräldrastödsprogrammet? Följande sökord användes: P = barn i lekålder och lågstadieåldern, föräldrar, familjer, C = ABC-föräldrastödsprogrammet. Kontexten (C) utelämnades för att undvika att sökresultaten begränsas för mycket. Det primära intresset i sökningen var undersökningar av metodens effektivitet, även om man också inkluderade undersökningar som gjorts med andra utformningar. En litteratursökning gjordes i sex referensdatabaser: MEDLINE, APA PsycInfo, CINAHL, ERIC, Web of Science och Scopus. Dessutom söktes finskspråkiga publikationer i tjänsten Finna.fi, och sökningen kompletterades med manuell sökning.
Resultat
I litteratursökningen valdes två randomiserade kontrollerade studier (RCT) och två kvasiexperimentella studier utan kontrollgrupp. Studierna hade gjorts i Sverige. I de två RCT-studierna jämfördes försöksgruppen med en kontrollgrupp som stod på en väntelista. Enligt studierna förbättrades självförmågan i föräldraskapet (PSE) (η²p = 0,18 (motsvarar d = 0,94), NNT (Number-Needed-to-Treat) = 3), vilket visade sig vara en central faktor för att stärka barnets hälsa och utveckling (CHD) (η²p = 0,15 (motsvarar d = 0,84), NNT = 3). För dessa responsvariabler var effektstorlekarna stora. Föräldrarna upplevde också att deras rutiner för uppfostran (PPI) hade utvecklats, och vid uppföljningsmätningen efter sex månader hade särskilt den positiva uppmuntran och berömmet ökat (d < 0,10), och den inkonsekventa disciplinen minskat (d = 0,14, NNT = 13). Förälderns färdigheter för känsloreglering (ERQ), till exempel att omvärdera sitt eget agerande (d = 0,17, NNT = 11), hade förbättrats i interventionsgruppen vid uppföljningsmätningen efter sex månader. Vid uppföljningsmätningen efter sex månader beskrev föräldrarna i interventionsgruppen sina färdigheter för känsloreglering som starkare (ERQ) (d < 0,10) än föräldrarna i kontrollgruppen. För dessa responsvariabler förblev effektstorlekarna små. Konfidensintervallen för effektstorlekarna har inte rapporterats. Metoden bygger på anknytningsteori och teorin om socialt lärande. Metoden konstaterades ha positiva effekter på alla huvudresponsvariabler som valts ut utifrån dessa teorier. Beskrivningen av metoden och stödet för införandet förverkligades i måttlig grad.
Effektivitetsbedömning
Effektivitetsbedömningen för ABC-föräldrastödsprogrammet är 4/5. Det finns alltså konstaterad evidens för metodens effektivitet i en nordisk kontext. För Finlands del finns det ingen bevisad effekt. Det finns evidens för effektiviteten i fråga om att metoden ökar självförmågan och känsloregleringsfärdigheterna hos föräldrar till barn i åldern 3–12 år och utvecklar deras rutiner för uppfostran jämfört med de föräldrar som är på kölistan. Effektivitetsbedömningen grundar sig på kriterierna i Tidig insats bedömningssystem.